Hösten kryper närmre och våra blickar vänds mot vad som har hänt i life science-sektorn under sommaren och vad vi har att vänta i höst.
Hänt i omvärlden
Vård på lika villkor har hamnat högt på den politiska agendan
Allt större fokus läggs på rätten till tillgänglig vård och vård på lika villkor, oavsett var i Sverige man bor. Tidigare har olika öppna jämförelser visat på att det finns skillnader på tillgängligheten på vård. Nu lyfts en rad initiativ som syftar till att göra något åt det. Det är ingen slump att statsministern sommartalade i Björneborg, Värmland. Satsningar på glesbygden har hamnat högt på den politiska agendan. Statsministern utlovade justeringar i det kommunala utjämningsystemet, ett bärande argument var att det skulle innebära en mer jämlik välfärd i hela landet.
Varför kommer frågan nu?
2017 kom en uppdaterad och lättare kommunicerbar hälso- och sjukvårdslag som lyfte tillgängligheten. Frågan hamnade på allvar i centrum när kommissionen för jämlik hälsa lade fram sitt betänkande i juni samma år. Vi fick svart på vitt att högutbildade kvinnor och män lever nästan sex år längre än lågutbildade kvinnor och män. Kommissionen pekade i många riktningar som gällde boendekvalitet, utrikes- och inrikesfödda men också på ojämlikhetens geografiska variationer. Kommissionen fick stor medial uppmärksamhet, liksom att det hos allmänheten och flera oberoende aktörer och patientorganisationer på allvar sjönk in att din bostadsort kan avgöra utgången på din sjukdom.
Sedan dess har många förslag formulerats av de som ansvarar för frågorna kring tillgänglighet, och mer kommer, nu närmast utredningen Göran Stiernstedt leder, Styrning för en mer jämlik vård, som ska läggas fram den 30 augusti.
Även SKL har de senaste åren tagit sig an utmaningarna att bidra till en jämlik vård och minska hälsoskillnaderna genom olika utvecklingsarbeten. Som exempel initierades en nationell plattform som samlar myndigheter och organisationer. Målet är att minska omotiverade skillnader i bemötande vård och behandling.
Nationellt ordnat införande av nya behandlingar liksom den nya nationella kunskapsstyrningen har som mål att minska regionala skillnader och att evidensbaserad vård och de senaste behandlingarna ska nå alla så fort som möjligt.
Och från och med i år börjar glesbygden stavas ut ordentligt. Frågor som rör landsbygdens möjligheter att tillhandahålla god vård lyfts både i januariavtalet och av den pågående statliga offentliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, som hittills lämnat tre delbetänkanden. Här har de styrande partierna en fråga de kan samlas kring och som de driver.
Under sommaren tilldelade regeringen sex miljoner till de nordliga regionerna för att stödja omställningen till en god och nära vård i gles- och landsbygdsområden. Dessutom har Socialstyrelsen fått ett nytt uppdrag under sommaren att utveckla den nationella uppföljningen och bättre följa omställningsarbetet i primärvården och bidra till mer jämlik vård. Och nu senast har Läkemedelsverket fått ett uppdrag om förbättrad information avseende nationell tillgång till läkemedel vid bristsituationer som också går att koppla till bostadsort och glesbygd.
Här finns verkligen ett ämne som kan plockas upp av aktörer inom välfärden och som har hög angelägenhetsgrad nationellt liksom ute i vårt avlånga land.
Detta kan vi vänta oss av regeringens life science-strategi
Har du gjort dina inspel till Life science-strategin? Annars är det hög tid att formulera dem nu. Regeringens Life science-samordnare Jenni Nordborg har tidigare meddelat att en presentation av den nya strategin väntas vid årsskiftet 2019/2020. Att tidplanen står sig bekräftades av Nordborg när hon gästade Pharma Network tisdagen den 27/8. Samtidigt efterlyste Nordborg fler inspel kopplat till de åtta prioriteringar regeringen aviserade strax innan sommaren.
Vad kan vi då vänta oss av den kommande strategin? Framförallt kommer strategin besvara frågan hur Sverige ska arbeta för att bli en ledande life science-nation snarare än att definiera vad det innebär. Life science-strategin bör snarast ses som en strategisk inriktning som kommer att konkretiseras efterhand. Under besöket på Pharma Network betonade Nordborg att Life science-kontoret även kommer fortsätta sitt arbete efter det att strategin är på plats. Dessutom kommer kontoret att fungera som ett nav för dialog om life science-frågorna. Det är ett viktigt besked. Det visar att dessa frågor kommer ha fortsatt hög politisk prioritet, att regeringen förstår frågans komplexitet och att det finns fortsatt goda påverkansmöjligheter framgent för externa parter.
Och slutligen, för den aktör som är särskilt intresserad av att se faktiska anslag kopplas till strategin kommer den nya forsknings- och innovationspropositionen (hösten 2020) vara särskilt viktig att rikta in sig på.
Händer framöver…
- Utredningen Ordning och reda i vården ska avsluta sitt uppdrag senast den 30 augusti.
- Höstbudgeten läggs fram 18 september – vilka förslag från utredningen för god och nära vård kommer att synas i budgeten?
- Allmänna motionstiden slutar i år den 9 oktober. Vad kan du göra för att en motion skrivs som lyfter en angelägen fråga? Kom ihåg att riksdagsledamöter uppskattar att få förslag om ämnen.
- Vårdanalys ska senast 30 september avrapportera hur digital teknik kan användas i cancervården. Finns förslag och påverkansfrågor där?
- TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) ska senast den 15 oktober avrapportera försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter. Det är en viktig avrapportering för medtech-företag att följa upp.
- Den 27-28 november har SKL kongress i Linköping. Paues Åberg hjälper er gärna att få ut maximal nytta ur kongressen genom olika tjänster.
Är du intresserad av att veta mer om hur ditt företag kan påverka sjuk- och hälsopolitiken, både på riks- och kommunalnivå, kontakta Maria Prigorowsky eller Malin Appelgren på Paues Åberg, båda med lång erfarenhet inom life science.
