Välkommen till det andra inlägget i artikelserien Paues Åberg Insikt, där vi delar med oss av insikter inom finansiell kommunikation genom att lyfta fram intressanta trender och observationer inom området. Vår förhoppning är att dessa tankar kan hjälpa dig att förstärka ditt bolags kommunikation med investerare, samarbetspartners och andra viktiga målgrupper. Om du missade den första artikeln i serien så finns den här.
Insikterna i denna bloggtext utvecklades vid Frukostklubben “Så kan life science-bolagen bli ännu mer attraktiva för investerare” den 26 maj. Den tar avstamp i den nya branschstandarden för life science-bolag i utvecklingsfas och deras informationsgivning vid kapitalanskaffningar. Få tillgång till inspelningen av Frukostklubben här.
Är den senaste tidens höga antal börsnoteringar en engångsföreteelse eller en trend? Och i vilken sektor har det genomförts flest börsintroduktioner och nyemissioner?
I slutet av mars rapporterade Dagens industri om ett ”rekordkvartal för börsnoteringar”. Trots att det första kvartalet brukar vara svagt för börsnoteringar skedde 36 IPO:s i Norden – fler än under något annat enskilt kvartal under 2000-talet.
Vi har valt att titta närmare på dessa noteringar för att se om 1) det höga antalet kan anses vara en engångsföreteelse och 2) i vilken sektor har det genomförts flest börsintroduktioner och nyemissioner.
Tillvägagångssätt
Vi har samlat in statistik från nyemissioner.se om antalet börsnoteringar samt antalet och värdet av genomförda nyemissioner på marknadsplatserna Nasdaq Stockholm (inkl. First North) och Spotlight under en tioårsperiod. Antalet börsnoteringar rensades för listbyten och för introduktioner via omvända förvärv. Detta för att kunna studera endast de noteringar som inneburit fler listade bolag. Beträffande nyemissioner uteslöts försäljning av befintliga aktier i syfte att uppskatta värdet som nya aktier har tillfört bolagen.
Resultat
Vi kan konstatera att den senaste tidens höga antal börsnoteringar är en trend. Antalet börsnoteringar har över lag legat på en hög nivå under den senaste tioårsperioden. Inte minst under perioden 2014–2017 då det skedde i genomsnitt nästan 95 börsnoteringar per år. Under 2018 och 2019 föll antalet börsnoteringar till 60 respektive 46, men alltsedan dess har vi återigen sett en stadig ökning. Fortsätter antalet börsnoteringar att stiga i samma takt som under det första kvartalet har 2021 potential att nå upp till samma hög nivå som innan dippen 2018.
Vår genomgång visar också att life science-sektorn står för det största antalet genomförda börsintroduktioner och det största antalet nyemissioner under de senaste tio åren. Därmed har det skett en stadig ökning av antalet life science-bolag på marknadsplatserna. Värdet på nyemissioner inom life science har också ökat under den undersökta perioden.
Ytterligare intressanta siffror kring just life science-sektorn:
- Flest börsnoteringar genomfördes under 2017 då 34 bolag noterades. Därefter sjönk antalet börsnoteringar för att under 2020 återigen börja stiga.
- I skrivande stund är 11 life science-börsnoteringar genomförda hittills i år och vår bedömning är att lika många bolag kommer att noteras under det andra halvåret.
- Totalt emitterade sektorn nya aktier för knappt 22 miljarder kronor 2020, vilket kan jämföras med knappt 3 miljarder kronor 2011.
- Antalet emissioner ökade under samma period från 35 till 175 stycken.
- Det är bara fastighetssektorn som sett till värdet av genomförda nyemissioner slår life science-bolagen under perioden.
Hur påverkar marknadstrenderna kommunikationen hos ett börsnoterat life science-bolag?
I takt med att life science-bolagen driver sina kliniska projekt framåt ökar bolagens behov av kapital för att finansiera sina studier. Det i kombination med att fler life science-bolag valt och fortsättningsvis väljer att notera sig ökar konkurrensen om investerarnas uppmärksamhet och investeringsbara kapital. Även om den svenska sektorn, som helhet, kursmässigt utvecklats svagt under inledningen av 2021 var uppgången under 2020 närmare 40 procent (ABG Sundal Collier). Det har i kontrast till den ökade konkurrensen attraherat nya investerare som kanske inte tidigare investerat i sektorn och som ofta saknar kunskap om sektorns speciella förhållanden.
Detta ställer krav på en extra tydlig och transparent kommunikation från bolagen i sektorn. Därför är den enhetliga standarden för informationsgivning som branschorganisationen SwedenBIO tillsammans med marknadsplatserna Nasdaq och Spotlight nyligen arbetat fram ett viktigt bidrag för att underlätta investerarnas beslut och värderingen av bolagen i sektorn.
Vi kan också konstatera att investeringsviljan skiljer sig åt mellan olika subsektorer inom sektorn. Som vi tog upp i vår senaste Paues Åberg Insikt och som flera medier (bl.a. Dagens industri och Nordic Life Science News) har rapporterat om, är investeringsviljan inom medtech extra stark. Andra subsektorer, som exempelvis de läkemedelsutvecklande bolagen, är förknippade med större risker vilket gör dem mer beroende av finansiering från generalistinvesterare och privatpersoner än från specialistinvesterare.
Vet du hur du ska nå igenom bruset?
För er som funderar på en börsintroduktion och/eller att genomföra en kapitalanskaffning – oavsett sektor – är det viktigt att tänka på att dessa enskilda händelser bara är början på ett långsiktigt värdebyggande för bolaget. Kommunikationen mot marknaden, inte minst när man behöver hitta nya kreativa sätt för att nå ut i bruset, kommer att vara avgörande för att ett bolag ska kunna attrahera nya investerare och behålla befintliga.
På Paues Åberg är vi övertygade om att en aktiv, planerad och begriplig kommunikation är en förutsättning för en fortsatt stark investeringsvilja. Det är också något vi hjälper våra uppdragsgivare med. Vill du ha mer information om detta eller någon annan av våra tjänster inom finansiell kommunikation? Kontakta våra rådgivare:
Jonas Rodny, jonas.rodny@pauesaberg.se, 076-190 90 51
Carolin Wiken, carolin.wiken@pauesaberg.se, 070-092 91 70
