Hur påverkas den svenska valrörelsen av Rysslands angreppskrig på Ukraina och det osäkra läget i världen? Och vad behöver företag och organisationer tänka på i sin kommunikation med politiken givet det nya läget? Vår nya rådgivare Kristian Ljungblad, med lång bakgrund från Centerpartiet, de senaste åtta åren som stabschef för Annie Lööf, reder ut svaren på några vanliga frågor.
Ska vi förvänta oss att hela valrörelsen kommer att handla om säkerhetspolitik?
– Nej, knappast. Alla riksdagspartier kommer självklart att lyfta sakpolitiska förslag kopplat till säkerhetspolitik i valrörelsen, men det krävs att Sveriges säkerhetsläge försämras ordentligt för att hela valrörelsen ska handla om det.
En intressant aspekt är att det för väljarna finns få tydliga politiska konflikter i svensk säkerhets- och försvarspolitik. Mycket handlar om anslag till försvaret, men genom överenskommelsen om två procent av BNP till försvaret, som alla riksdagspartier stod bakom, är det framför allt takten på förstärkningarna och synen på Natomedlemskap som skiljer partierna åt. Om inte Sverige har ansökt om medlemskap innan valet lär Natofrågan leva kvar, men som enskilda frågor är de knappast tillräckliga för att driva en hel valrörelse.
Hur påverkar kriget partiernas valstrategier?
– Rysslands angreppskrig kommer ligga som en fond i valet och vi vet att partierna ser över sina valstrategier utifrån den nya kontexten. Kriget har redan fått stora konsekvenser för ekonomin och samhället, och lär därför också ta sig in i valrörelsen på det sättet. Energipolitiken har tydliga kopplingar till Ryssland, klimatet och vår försörjningstrygghet. Livsmedelsförsörjningen är ett annat exempel på område som kommer diskuteras mer än vad det annars skulle ha gjort.
Det är också intressant att titta på vilka politikområden som inte diskuteras till följd av kriget och det osäkra omvärldsläget. Sjukvården, som länge varit en av de viktigaste frågorna för väljarna, diskuteras knappt alls. Det blev väldigt tydligt när Coronakommissionens rapport presenterades dagen efter Rysslands invasion. I de flesta andra nyhetslägen hade det dominerat politiken helt, men så blev det av naturliga skäl inte.
Vad behöver företag och organisationer tänka på i sin kommunikation med politiken givet det nya läget?
– Särskilt om man planerar att presentera förslag som kan uppfattas som kontroversiella bör man arbeta igenom sin kommunikation utifrån den nya kontexten. Att ha en gedigen omvärldsbevakning och känsla för tonalitet är oerhört viktigt. Det kan också vara ett bra tillfälle att förbereda nya förslag när fokus ligger på omvärldsläget i stället för på det egna området. En sak kan man vara helt säker på: kontexten och mediebilden kommer att förändras, och då ska man se till att vara förberedd.
