2020 valdes demokraten Joe Biden till den 46:e presidenten i USA. I november är det dags för amerikanerna att gå till valbåsen igen i de så kallade mellanårsvalen, som brukar signalera hur väljarna uppfattar sin president. Paues Åbergs USA-expert Nicole Clifford berättar vad som händer nu.
Vad står på spel?
I mellanårsvalet väljs alla ledamöter till representanthuset och en tredjedel av senatorerna. Vem som har majoriteten i kongressen spelar stor roll, eftersom den styr budgetprocessen (representanthuset) och godkänner de federala domare som utses av presidenten (senaten).
Knappt 40 guvernörer och hundratals ledamöter i delstaternas lagstiftande parlament ska samtidigt röstas fram i delstaterna. Utfallet i dessa val får viktiga konsekvenser, eftersom delstaterna har verkställande makt, till skillnad från kongressen som i första hand stiftar lagar.
Just nu drar det demokratiska partiet nytta av att ha en enad regering i USA – det vill säga en majoritet i både representanthuset och senaten samt makten i Vita huset. Läget innebär få hinder för demokraterna att genomföra sin politik. Efter mellanårsvalet blir det sannolikt tuffare, eftersom presidentens parti av tradition brukar förlora ett stort antal platser i kongressen på grund av att väljarna blivit missnöjda.
Stora möjligheter för republikanerna – men också hot
Sannolikheten för maktskifte i mellanårsvalen är som störst i representanthuset. Därför kommer jag – som tidigare politisk tjänsteman i kongressen – i första hand att bevaka representanthuset.
- Håller sig republikanerna till ekonomin och Bidens låga opinionssiffror? Ekonomi och inflation är valets toppfrågor. Högerpartiet republikanerna uppfattas av väljarna kunna hantera ekonomiska och finansrelaterade frågor bättre. Därför har många toppnamn i partiet, som exempelvis Mitch McConnell i senaten, försökt få sina partikollegor att fokusera på plånboksfrågor. President Biden har dessutom låga opinionssiffror, vilket republikanerna borde trycka mer på om de vill ta tillbaka sin majoritet.
- Kommer republikanernas mångfaldsstrategi fortsätta leda till vinster? Många republikaner som tog över demokratiska platser i representanthusets i valet 2020 var kvinnor och etniska minoriteter, och den republikanska grupp som tillträdde var den mest heterogena någonsin. Det här var en positiv konsekvens av republikanernas långsiktiga arbete med att rekrytera kandidater som speglar partiets allt bredare väljarbas, med ökat stöd från latinamerikaner och afroamerikanska män. Med många latinsk-amerikanska kvinnor och afroamerikanska män med militär bakgrund som kandiderar även i år är det tydligt att republikanerna fortsätter att satsa på mångfaldsstrategin. Frågan är om det kommer att leda till långsiktigt och växande stöd för republikanerna bland dessa väljargrupper i framtiden.
- Leder bortfallet av demokrater till en republikansk majoritet? Fler demokratiska än republikanska ledamöter i representanthuset har valt att avstå från att kandidera i årets mellanårsval. Republikanerna behöver bara fem platser för att vinna en majoritet i representanthuset, så det är fullt möjligt att dessa platser kan vinnas bara genom att ta över platser från demokraterna som har valt att ”gå i pension”.
- Hur tufft blir Kevin McCarthys uppdrag? Republikanernas ledare i representanthuset Kevin McCarthys senaste tid har präglats av konflikt mellan etablerade ledamöter som vill ha ett enat parti och de nyare, som inte känner lika stark lojalitet till partiledningen. Det finns idag ungefär 30 medlemmar i representanthusets högerfalang (Freedom Caucus). Om konflikterna fortsätter finns det en risk att mer av McCarthys kraft behöver läggas ner på att hantera den interna splittringen än på att visa en enad politik.
Traditionell politisk dynamik och flera andra faktorer pekar i riktning för att det blir en republikansk vinst i mellanårsvalet. I så fall blir det en ”delad” regering – med demokrater i Vita huset och republikaner i kongressen. Med nästan en månad kvar till valet finns dock många tillfällen kvar för demokraterna att samla ihop sig och öka sitt stöd. Det gäller inte minst abortfrågan, som har blivit en väckarklocka och fått demokratiska väljare att öka sitt partiengagemang.
Nyligen deltog Nicole Clifford i en paneldiskussion om mellanårsvalen på den amerikanska handelskammaren i Sverige, AmCham. Ovanstående är en sammanfattning av hennes perspektiv. Nicole deltar även i eftervalsanalysen den 9 november. Välkommen att anmäla dig här!
