Regeringen har presenterat den nya nationella life science-strategin. Men vad innebär den och hur kan du som aktör bidra med lösningar framgent? Malin Appelgren har sammanfattat de viktigaste punkterna. Kontakta gärna Paues Åberg om du är intresserad av att prata mer om hur vi kan hjälpa din verksamhet att påverka politiken.
Vad innebär strategin?
Strategin bygger på den politiska inriktning som regeringen sedan tidigare har beslutat, det vill säga strategin följer de åtta prioriterade områden som regeringen aviserade i juni 2019. Det nya är att dessa nu kompletterats med 30 målsättningar. Hela strategin kan ni läsa här:
Strategin är ett långsiktigt ramverk till vilket ”konkreta insatser kommer att länkas löpande” för att citera regeringen ordagrant. Det är tydligt att regeringen har lyssnat in mycket av industrins synpunkter. Målsättningarna ringar in många av de utmaningarna som behöver lösas för att Sverige ska försvara sin position som en konkurrenskraftig life science-nation.
En av dessa utmaningar handlar om att säkerställa att nya innovativa behandlingar inom medicinteknik och läkemedel tillgängliggörs sjukvården så den kommer alla patienter till del. För att detta ska vara möjligt behöver finansieringsfrågan lösas. En annan prioritering är vikten av samverkan. Det senare är i sig inget nytt. Men det som däremot är nytt är det breddade perspektivet. Regeringen lyfter fram vikten av regionalt partnerskap men även behovet av att utbyta erfarenheter och utveckla policy på nordisk nivå.
I andra sammanhang har forskningsministern också självkritiskt konstaterat att Sverige måste bli mycket bättre på att använda och vara en mer aktiv part inom ramen för det europeiska samarbetet ”Horisont Europa”. Det är en riktig och viktig analys ministern gör. Här har Sverige mycket att hämta.
Vad händer nu och vilka blir nyckelaktörerna att uppvakta framåt?
Nästa steg för regeringen är att börja leverera på målsättningarna. Här fyller industrin en avgörande roll i att spela in konkreta förslag och hur detta ska genomföras.
Några viktiga parter att föra dialog med framåt är:
- Samverkansprogrammet för life science och hälsa: När det gäller life science programmet är det en fortsättning på initiativet från förra mandatperioden. Här finns en styrgrupp men vars mandat snart går ut. Här kan vi räkna med att delar av ledamöterna byts ut om inte alla. Life science samverkansprogrammet är dessutom det enda samverkansprogrammet som har ett formellt kansli under fortsatt ledning av Jenni Nordborg.
- Innovationsmyndigheten Vinnova: Under den gångna veckan fick Vinnova i uppdrag av regeringen att bistå i genomförandet av samverkansprogrammen och ge stöd åt offentliga aktörers arbete med policy- och regelförenklingar.
- Forskningsminister Matilda Ernkrans, Näringsminister Ibrahim Baylan och Socialminister Lena Hallengren samt företrädare för C och L: Hösten 2020 ska regeringen gå fram med en ny forskningsproposition. Då denna är budgetpåverkande kommer den förhandlas mellan januariavtalets parter. Här kan förslag konkretiseras.
