Måndagen den 28 september samlas den nya riksdagen till upprop. En blandning av 349 ny- och omvalda ledamöter tar plats för att tjäna demokratin under de kommande fyra åren. Men vilka är det som tar plats? Här är sju intressanta saker att känna till.
Tre av tio är nya i kammaren
Av de 349 ledamöterna är 246 omvalda och 103 är nyvalda. Det innebär att 30 procent är nya jämfört med föregående mandatperiod. Störst omsättning har Liberalerna där hela 63 procent av gruppen är nya på jobbet. Flera av dem är dock långt ifrån nybörjare. Här finns partiledaren Simona Mohamsson och tre statsråd liksom återvändare som Lars Leijonborg. Vänsterpartiet har bytt ut 53 procent, en logisk följd av att partiet växte från 24 till 30 mandat. Mest rutin finns hos Kristdemokraterna, där bara 18 procent är nyvalda.
Bara två partier finns representerade i hela landet
Socialdemokraterna och Moderaterna är de enda partierna som har minst en ledamot i samtliga 29 valkretsar. Sverigedemokraterna är nästan lika utbredda och saknas bara på Gotland. Därefter blir spannet stort: Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet är representerade i 21 valkretsar vardera. Liberalerna och Miljöpartiet har ledamöter i 15 av 29.
Tio valkretsar rymmer hela partispektrat
I tio av landets 29 valkretsar finns minst en invald ledamot från vart och ett av riksdagens åtta partier: Göteborgs kommun, Hallands län, Jönköpings län, Skåne läns södra, Stockholms kommun, Stockholms län, Uppsala län, Örebro län, Östergötlands län och Västra Götalands läns västra. I resten av landet saknas minst ett parti i varje valkrets.
Vänsterpartiet är riksdagens mest kvinnodominerade parti
Könsfördelningen är förhållandevis jämn: 188 män och 161 kvinnor. Samtidigt är en majoritet av de nyvalda kvinnor. Men zoomar man in på enskilda partier ser mönstret väldigt olika ut. I ena änden av skalan finns Vänsterpartiet, där två av tre ledamöter är kvinnor. I andra änden ligger Sverigedemokraterna, där endast en av fyra ledamöter är kvinna.
Stort ålderspann, men medianåldern rör sig inte
Den yngsta ledamoten, Hanna Lindqvist (MP), är 22 år. Äldst är Ewa Pihl Krabbe (S), 78 år. Det ger en åldersskillnad på 56 år mellan riksdagens yngsta och äldsta röst. Men trots ett stort ålderspann har riksdagens medianålder inte rört sig alls sedan förra mandatperioden: den landade på 47 år vid valdagen, samma som 2022.
Ålderspresident mot toppen av maratontabellen
Titeln ”ålderspresident” går till den som suttit längst i riksdagen av de sittande ledamöterna och är den som formellt leder riksdagens första sammanträde till dess att en ny talman valts. Anders Ygeman (S) har sedan 2025 haft titeln och eftersom han blev omvald kommer han också fortsättningsvis inneha den.
Ygeman blev invald i riksdagen redan 1995 och är därmed på väg in på sitt fjärde decennium i församlingen. Sitter han kvar hela mandatperioden ut är han mycket nära enkammarriksdagens tjänstgöringsrekord. Per Westerberg (M) toppar maratontabellen med 35 år.
Magnus Andersson, riksdagens mest typiska ledamot
Om man stoppade in hela den nya riksdagen i en mixer och tryckte på ”medel” skulle det komma ut en Magnus Andersson. Han delar förnamn med sex kollegor och efternamn med lika många. ”Magnus” har precis fyllt 47 år och han är socialdemokrat från Stockholms län, den vanligaste kombinationen av parti och valkrets i kammaren.
Men Magnus Andersson finns inte på riktigt. Ingen enskild ledamot bockar av alla kriterierna. Men skulle han dyka upp vid uppropet på måndag skulle nog ingen höja på ögonbrynen.
