När Liberalerna samlas för riksmöte sker det ännu en gång mot bakgrund av låga opinionssiffror och frågetecken om partiets regeringsmedverkan efter nästa val. Anders Ekberg, manager, med 35 års erfarenhet i partiet bjuder på tre insikter inför riksmötet i Karlstad.
När Liberalerna för ett år sedan samlades för riksmöte var nervositeten stor inför den kommande Europavalrörelsen och de ihärdigt dåliga opinionssiffrorna. Ett drygt år senare vet vi att Liberalerna behöll sin plats i Europaparlamentet. Opinionssiffrorna befinner sig dock kvar på samma låga nivå som när partiet samlades i fjol.
Ja eller nej till SD i regering
Den nu långlivade interna konflikten om vägvalet att samarbeta med Sverigedemokraterna består. Även om det numera inte syns lika mycket i den offentliga debatten bubblar det på sina håll av ilska. En del av medlemmarna accepterar fortfarande inte Tidösamarbetet.
Partiledningen å sin sida menar att Liberalerna gör skillnad i regeringen och har lyckats stoppa flera av de mest långtgående förslagen, till exempel delar av det som kallats angiverilagen. Det har inte lugnat kritikerna. Många misstror ledningen och oroar sig för hur den kommer att agera om partiet efter nästa val ännu en gång ställs inför valet att samarbeta med Sverigedemokraterna. Delar av Liberalerna runt om i landet litar inte på partiledningens utfästelser om att inte bidra till att SD får en plats i regeringen.
Skärmfritt – den nya plånboksfrågan
Liberaler har genom historien stått för de stora idéerna och legat i framkant, till exempel gällande EU-medlemskap, Natomedlemskap och valfrihetsreformer. Raka motsatsen mot de vardagsnära plånboksfrågorna. Förra året revs den kanske sista resten av det gamla Sverige när Natointrädet var ett faktum. Liberaler jublade över att Sverige äntligen omfattas av Natofördragets Artikel 5 som är portalparagrafen för den transatlantiska länken.
Som om det vore en motreaktion mot de stora frågorna har partiet valt att sedan dess prioritera frågor som flyger i media – restriktioner för unga och deras skärmar och en skolpolitik under parollen ”från skärm till pärm”. De flesta föräldrar känner igen sig i beskrivningen att deras barn ägnar allt för mycket tid framför skärmar i stället för att läsa böcker, som är en folkpartistisk paradgren. Här brottas partiet med att å ena sidan vilja synas i media och följa opinionen och å andra sidan fortsätta vara ett teknik- och framtidspositivt parti.
Johan Pehrsons tid är nu
Partiledaren Johan Pehrson har under sin tid som ordförande haft svårt att långsiktigt attrahera väljarna. Partiet är tacksamt över att han säkrade mandaten i riksdagen 2022, men om Johan Pehrson ska överleva även nästa val behövs något extra. Det behöver vara något som samlar partiet kring en gemensam idé (med eller utan SD) om vad man vill med Sverige och som samtidigt slår an en sträng hos väljarna. Det är inte på något sätt omöjligt, men kanske är det nu eller aldrig.
