Just nu brottas många börsbolag med hur de ska hållbarhetsrapportera för att leva upp till EU:s nya CSRD-lagstiftning. Samtidigt finns risken att företagets egen hållbarhetsberättelse drunknar i den ökande mängden data som lagen innebär.
En tydlig trend under senare år är att bakvagnen på företagens års- och hållbarhetsredovisningar växer. Det är en naturlig konsekvens av lagstiftarens ökade krav, men också en effekt av ESG-ratinginstitutens behov av att kunna utvärdera och betygsätta företagets hållbarhetsarbete.
Fokusera på det väsentliga
Hur gör man för att inte låta företagets hållbarhetsberättelse drunkna i en lång och tråkig formell rapport? Lösningen finns i att jobba med det som är väsentligt.
Med utgångspunkt i den dubbla materialitetsanalysen går det att lämna sådant som inte är väsentligt utanför rapporten. Det är inte nödvändigt att berätta allt i en kronologisk ordning för att följa de obligatoriska standarderna ESRS, som är en del av CSRD. Det går att hänvisa till hållbarhetsnoter i slutet av hållbarhetsredovisningen.
Det handlar också om att kommunicera tydligt. Rapporten ska vara transparent och ärlig. Elisabet Jamal Bergström, chef för hållbarhet och kommunikation på SEB Investment Management, medverkande vid Paues Åbergs frukostseminarium om hållbarhetsredovisning och summerade det väl.
”Jag tycker att en riktigt bra hållbarhetsredovisning är faktabaserad. Den pratar om både risker och möjligheter. Den är balanserad. Den fokuserar på det väsentliga, det materiella, och den är ärlig.”
Berätta om företagets resa
Genom storytelling kan man förmedla fakta på ett intresseväckande och trovärdigt sätt. Därför är det viktigt att lägga tid på att väva in hållbarhet i företagets investment story.
Men det finns fällor som kan innebära greenwashing. Greenwashing är när ett företag vilseleder allmänheten om verksamhetens miljöpåverkan. Vissa ord kan till exempel betraktas som överdrifter. Det gäller därför att undvika både onödiga superlativ och klimatpåståenden, så som ”grön”, ”miljövänlig” eller ”hållbar”.
Det som framför allt är bra med storytelling är att man kan berätta om sin resa. Särskilt viktigt är att berätta om företagets utmaningar och hur de adresseras. Underbygg gärna storyn med mänskliga upplevelser. Ett bra sätt kan vara att låta någon på företaget berätta om vad som är särskilt tufft. Enbart glada nyheter i rapporten är inte trovärdigt eftersom alla vet att hållbarhet är svårt.
Samla guldet i tabeller
Slutligen, hur ska läsaren kunna ta till sig den ökade datamängden? Den nya CSRD-lagstiftningen kommer att kräva att styrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter, mätpunkter och mål rapporteras för varje väsentlig ESG-fråga (miljöfrågor, sociala frågor och företagsstyrning).
Många ESG-analytiker tycker att det är svårt att hitta information som är gömt i texter. Amanda Welander, hållbarhetsanalytiker på Carnegie Investment Bank, medverkade vid vårt frukostseminarium om hållbarhetsredovisning och menar att en lösning är att presentera data i tabellform.
”Det som kännetecknar en bra hållbarhetsredovisning är data. Många skriver jättelånga texter och inne i våfflan finns guldet. Då behöver man leta och det är jobbigt. I synnerhet då man täcker flera hundra bolag. Så allra bäst är tabellformat som gör att guldet är lätt att hitta.”
Paues Åberg har lång erfarenhet av att bistå börsbolag med deras års- och hållbarhetsredovisningar. Kontakta oss för en smidig övergång till de nya kraven.
Pernilla Klein, Senior Advisor
