Nya AI-assistenter hjälper redaktioner faktagranska, rätta stavning och hitta vinklar. Yasmine Härnebo Grapenwall, Consultant och tidigare reporter på Dagens Industri, skriver om racet för att uppfinna ”framtidens nyhetssajt” och vad det betyder för kommunikations- och presschefer.
Det pågår just nu en stor omförflyttning av resurser inom svenska mediebolag. Nyligen varslade Schibsted Media 350 personer samtidigt som bolaget förvärvade TV4. Bonnier News ska dubbla vinsten på fyra år och det storsatsas på AI. Dessa förändringar kommer att påverka hur redaktioner och journalister arbetar, men inte så mycket kring vad som får genomslag. Det innebär att medielogiken kvarstår, men att man som kommunikationschef kan vässa sin pitch för att öka chanserna för genomslag.
Nedskärningar och effektiviseringar inom medieindustrin är inget nytt fenomen. Från falnande annonsintäkter i papperstidningen, till jakten på antal likes och konkurrensen med sociala medier. Nu kommer kanske äntligen något som faktiskt kan förbättra produkten för slutkund – det vill säga oss läsare. Dessutom kan du som kommunikationschef dra lärdom från de AI-moduler som byggs. Vad finns det för behov att fylla på redaktionerna?
Kvinnliga experter efterfrågade
På Aftonbladets redaktion använder man sig exempelvis av Kompisläsaren, 5 punkter-generatorn, och transkriberingshjälpen Jojo för att arbeta ”smartare och slita mindre”. Verktygen bistår med alltifrån korrektur och textförbättring till sammanfattningar i punktform. Men mer intressant är de AI-moduler som ska användas för att täppa igen ett antal luckor i processen att ta fram nyheter.
Ett stort problem för mig och mina kollegor på Dagens industri var att få kvinnor att uttala sig, antingen i egenskap av expert eller företrädare för företag. AI-modulen ”Kvinnliga experter” används på Aftonbladet för att samla och tillgängliggöra kvinnlig kompetens. Att träna och systematiskt arbeta med att lyfta just kvinnor som experter ökar alltså sannolikheten för att komma till tals i media.
Lättare att förstå siffror
Varje dag överöses redaktioner med siffror och undersökningar som visar både det ena och det andra. Att sålla agnarna från vetet när tiden är knapp är svårt och i någon mening omöjligt för många redaktioner. Speciellt i ett läge då många journalister gått från att vara nischade inom sitt område till att vara allmänreportrar. Man kan lite om mycket med andra ord. Här kommer Aftonbladets ”Rapportakut” väl till pass. Den sammanfattar rapporter och hjälper till att hitta vinklar. Det innebär i förlängningen att du kan få genomslag för rapporter som tidigare ansetts för krångliga att gå igenom. Baksidan är naturligtvis att siffror och trender som tidigare ”slunkit igenom”, kommer att granskas hårdare med hjälp av en modul som är gjord för att granska siffrorna i din rapport.
Tre råd till dig som är kommunikationschef: kom in tidigt i processen att ta fram rapporten, tänk potentiella medievinklar från start och se till att pressmeddelandet är begripligt. Det är viktigare att det tydligt framgår vad rapporten handlar om, än att du belägger alla potentiella invändningar och undantag.
Den personliga berättelsen allt viktigare
På det temat, med ett verktyg som tagits fram för att analysera och jämföra stora mängder data blir detaljerna, det personliga, allt viktigare. AI fyller en funktion, men för att beskriva trender och siffror behövs människor. För att vi som läsare ska känna igen oss i det vi läser, behövs ett visst mått av identifikation. Vem är drabbad? Hur kan en trend eller mönster exemplifieras med en berättelse från människor i verkliga livet? Även här handlar det om resurser, och tid framför allt, som bristande sådan.
Journalister behöver intervjua människor, men att hitta personer som kan illustrera förhållanden och vill ställa upp på en intervju tar tid. En viktig insikt är därför att om företag och organisationer vill prata om mönster och trender så ökar man chanserna för genomslag om man också kan presentera människor som på något sätt drabbats av, eller upplevt detta och ännu viktigare – som vill prata om det.
Förtroendet för media är högt, mycket högre än för både Chat GPT och algoritmerna på Facebook och X. I den senaste förtroendebarometern från Medieakademien 2025 uppger 67 procent av de svarande att man har förtroende för det arbete som Sveriges radio gör. Det ska jämföras med förtroendet för Chat GPT (11 procent), Facebook (5 procent) och X (4 procent).
Allt detta innebär att risken för att journalistiken blir helt AI-modererad är liten för att inte säga obefintlig och att journalistens roll i nyhetsvärderingen består. I en tid då många ifrågasätter sociala mediers värde, är det en god idé för press- och kommunikationschefer att arbeta proaktivt med synligheten i media.
